fredag
Då var det fredag. Veckan har gått väldigt fort, det blir lätt så när man har roligt. Evangelistveckan var riktigt grym! Jag önskar att jag kunde sammanfatta den åt er läsare men jag kan inte göra de. Undervisningen som gavs var verkligen guld värd! Jag sitter här nu hemma och försöker processera den, tänka, gå igenom, vad kan jag använda mig av osv. Förhoppningsvis kan jag använda mig av allt på något sätt, kanske inte medvetet. Saken är den att jag är grymt gasad, hur peppad som helst. Men jag vill verkligen inte bara va gasad och peppad för att det sen inte ska leda någon vart. Jag känner att risken är att man blir som en fet bil med många hästkrafter, trycker man hårt på gasen och bara kör på kommer hjulen att spinna medans bilen inte rör sig ur fläcken. Konsten är väl någonstans att hitta dragläget, att ge lagom med gas, släppa kopplingen lite så att man kan röra sig framåt. Hur gör man det? Där ligger min brottningskamp i nuläget, hur tar jag vara på det jag fått i veckan? Hur ska det bli en verklighet i mitt liv, hur går man vidare? Dessa frågor är inte bara frågor jag ställer mig utan det är också min bön till Gud.
Hur Gud, hur går jag vidare med allt detta du har gett mig? Led mig och hjälp mig att inte kasta bort eller gräva ner dom redskap du gett mig..
Svårt, mycket svårt. Fast samtidigt är det inte alls svårt, vet ni varför? För att Gud är mer mån om att dom redskap/gåvor han har gett oss, att dom ska komma i funktion än vad vi är. Jag kan vilja, önska och brinna för en sak hur mycket som helst men sanningen är att Gud vill, önskar och brinner mycket, mycket mer än vad jag gör och det är Gud som sitter på all makt, det är han som sitter på tronen. Så det enda man kan göra är att krypa till korset egentligen och klamra sig fast där med ett oerhört ödmjukt hjärta så kommer man få se Guds ledning konkret i ens liv, i våra liv. Ikläd dig villighetens skor och kryp till korset så kan vad som helst ske. AMEN!
Herre, tack för din storhet, din härlighet. Låt allt vi gör få återspegla dig, allt är till din ära. Hjälp mig att frukta dig mer än människor, gör mig totalt fri. Fyll mig med helig Ande.
Hur Gud, hur går jag vidare med allt detta du har gett mig? Led mig och hjälp mig att inte kasta bort eller gräva ner dom redskap du gett mig..
Svårt, mycket svårt. Fast samtidigt är det inte alls svårt, vet ni varför? För att Gud är mer mån om att dom redskap/gåvor han har gett oss, att dom ska komma i funktion än vad vi är. Jag kan vilja, önska och brinna för en sak hur mycket som helst men sanningen är att Gud vill, önskar och brinner mycket, mycket mer än vad jag gör och det är Gud som sitter på all makt, det är han som sitter på tronen. Så det enda man kan göra är att krypa till korset egentligen och klamra sig fast där med ett oerhört ödmjukt hjärta så kommer man få se Guds ledning konkret i ens liv, i våra liv. Ikläd dig villighetens skor och kryp till korset så kan vad som helst ske. AMEN!
Herre, tack för din storhet, din härlighet. Låt allt vi gör få återspegla dig, allt är till din ära. Hjälp mig att frukta dig mer än människor, gör mig totalt fri. Fyll mig med helig Ande.
Kommentarer
Trackback
