Mitt liv utifrån ett tangentbords perspektiv

Shit alltså, jag hinner ju inte uppdatera bloggen i takt med allt som händer. Jag får be lite om ursäkt för detta. Men samtidigt är jag lite glad över att man inte är så bunden av internet så att man verkligen måste uppdatera hela tiden. Men för att detta inlägget inte ska bli allt för långt så ska jag försöka hålla mig kort.

I fredags efter bönen så gick jag som vanligt hem och vilade en liten stund. Jag vaknade av att Göran (en av ungdomarnas föräldrar) ringde mig och frågade om jag skulle hänga med ut på sjön med båten och fika. Självklart så sa jag ja, det är ju så roligt att åka ut. Så jag och ett gubbgäng från kyrkan spenderade hela fredageftermiddagen och snackade skit ute på sjön. Vi la även till vid Hoffsnäs och fikade där på herrgården, så otroligt fint där va! Det var verkligen en uppskattad eftermiddag! Kvällen var det grill på sture med ungdomarna, kvällen slutade relativt tidigt och det var skönt eftersom jag skulle upp tidigt dagen efter för att åka till Mjölby på bröllop mellan Eken och Mia. Men innan jag kom till mjölby (eller Rinna, där vigseln ägde rum) så stannade jag till i jönköping och åt frukust med Elin och Peter för att sen bege mig vidare till Aneby för att hänga med Micke lite innan det var dags. Det va riktigt kul, Micke är en mycket fin kille!
Vigseln var jättefin! Det är något speciellt med vigslar, det är alltid en sån otroligt häftig atmosfär tycker jag. För mig så är en vigsel nog den största hyllningen och firandet av kärlek mellan man och kvinna och det är väl det som gör de hela så speciellt. Att dessutom bjuda in Gud i parrelationen som man gör på en vigsel är otroligt stort! Måste dessutom säga att jag är väldigt glad för David och Mia, dom är verkligen klockrena! Även om jag inte hängt överdrivet mycket med dom så räknar jag dom endå som nära vänner.
Nåväl, bröllopsfesten varade länge, den var inte slut förrän halv ett på natten och jag var tvungen att skynda hem trots det var dags för momentet "skaka rumpan" som jag hade sett fram emot. Jag skulle dessutom köra Micke till Aneby innan jag kunde ändra rikting till Ulricehamn. Kom hem 02:40 och skulle vara mötesledare dagen efter, inte en klockren kombination men mötet gick bra iaf (tack å lov så är det Gud som står för resultatet vid Gudstjänsterna och inte jag).
En sak som är otroligt cool som jag måste skriva är att ikväll på cellgruppen ute hos Elin och Jakob så bad vi för Mackans arm som har varit kass den senaste tiden och han blev helad på studs. Så otroligt häftigt! Gud är så god!

Nu sitter jag hemma och är trött och försöker smälta denna händelsefulla helg, den har verkligen varit rolig! Är så tacksam till Gud för allt han gör.... Gud är verkligen bäst!

Har tagit lite foto från helgen med mobilen som följer... Annars så säger jag ajökens och på återseende.