Mitt liv utifrån ett tangentbords perspektiv

Idag har varit en helt ofattbar dag egentligen. Det var något som hände ikväll ca. 19:40 och sen dess har detta varit min otursdag numero uno. Jag spenderade min eftermiddag på Nyhem där jag lyssnade till Ulf Ekman för första gången i mitt liv. Han predikade om livet med den Helige Ande, en grymt bra undervisning som peppade mig järnet! Det är så gött att känna att man verkligen kan ta in ord när man känner sig trött och ganska så mätt på det mesta. Men åter till min otursdag. Jag skydnade från Nyhem till Trelleborg för att kl. 20.45 var det avspark mellan Italien - Spanien, en match som jag var tvungen att se. Resan hem är ca. 35 mil lång från nyhem och jag körde där ifrån 17.20. Allting går jättebra dom första 25 milen, jag har verkligen inget att klaga över hittils men sen brakade allt lös (OBS! Jag var verkligen stressad till att hinna med matchstarten, med den faktorn blir allt värre). Så fort jag svänger ut på E6an vid Helsingbord så är där världens bilkö som stoppar upp mig totalt. Jag sitter 20 min i den sketna bilkön som rullar i max 0,6 km/h. När äntligen kön löst upp sig och jag tror mig se ljuset i den långa mörka tunneln kommer sak nr.2 - ett vägarbete! Och det är ju inte de korta vägarbetet utan det sträcker sig hela vägen till avfarten Landskrona Norra. Men okej, jag har kommit loss och tänker nu måste jag skynda mig, jag är grymt sen och det ska till ett mirakel för att jag ska hinna till matchen i tid. Jag hinner inte köra i 3 minuter förrän regndropparna börjar falla på vindrutan. Ni tänker säkert, men vadå? Lite regn går väl bra att köra i. Sjävklart går det att köra i lite regn men just idag så öppnade himlen alla sina vattenförråd och regnet mer än öste ner i backen. Det var helt sjukt mycket regn! Har aldrig kört bil i så mycket regn förr i hela mitt liv, jag såg ju knappt 3 meter fram, det kändes så i alla fall. Regnet höll i sig hela vägen tills jag körde in på infarten hemma och 10 minuter efter jag parkerat bilen slutade det. Jag förstår verkligen inte.. En sådan sanslös otur! Jag kom hem sent till matchen, 12 minuter. Det kunde varit mycket värre och egentligen så här nu i efterhand spelade det ingen roll för det var en sanslöst tråkig 0-0 match som gick till straffar och där kom för min del, otur nr. 4 - Italien åkte ur och mitt fotbolls em vart förstört. Jag har haft en hemskt rolig söndagskväll... not.

Jag får hoppas att jag spelade ut all min otur för denna sommaren just idag och det bör ju innebära att min sommar från och med nu kommer vara extremt bra väder med mycket sol och varmt i havet. Fy vad gött! Vi får väl se imorgon ifall det slår in, någonstans tvivlar jag. Optimisten i mig har fått sig en rejäl törn.

I övrigt är det väldigt skönt att vara hemma. Ska verkligen bara vila ut och samla ny kraft. Så skönt att få träffa familjen igen, tyvärr så händer det alldeles för sällan. Nu är det sömn som gäller hemma i mitt gamla rum som jag är uppvuxen i. Godnatt!