Mitt liv utifrån ett tangentbords perspektiv

Nu är jag hemma igen efter att varit ledig från Ulricehamn. Men riktigt ledig har man ju verkligen inte varit, jag skulle till och med säga att jag jobbat mer denna helgen än jag gjort på länge eller i alla fall jobbat mer aktivt. Vi (jag, Peter och Rebecca) anlände till Skellefteå i torsdags och det var full fart direkt. Kolla festlokal, göra inköp, planera m.m. Men det blev lugn och ro när vi anlände till vårt boende hemma hos familjen Hedblad alltså Peters flickvän Elins familj. Jag har varit uppe och träffat dom förr, då startade jag, Peter och Nisse (Elins pappa) en klubb tillsammans, "de ödmjukas klubb". Vi har haft årsmöte denna helgen och det har verkligen varit ljuvligt roligt!! Det är nästan att man saknar vår ödmjuka gargong nu när jag är hemma igen.

Lördag och bröllopsdags. Joachim och Emmeli blev gifta! Nu heter båda dessutom Lilja i efternamn. Det var en väldigt vacker vigsel och man är verkligen glad över att de blivit dom två. Festen tyckte jag blev väldigt lyckad, det kändes verkligen som det gick hem hos gästerna och framför allt brudparet! Själv så njöt man inte direkt av festen utan man var så aktiv i tankarna och höll igång överallt och ingenstans hela tiden så det är först nu man varvat ner man kunnat njuta. Det har verkligen varit en ära att få ha detta stora förtroende att vara bröllopsvärd för Jocke och Emmeli. Det har varit mycket jobb i mellan åt och man gnällt lite men det var verkligen värt allt man lagt ner. Det är med stor glädje att få gjort detta för sina vänner.

Söndag var det en lite "get to gether" ute i Båtvik. Det bjöds på chili con carne signerad Kalle Lilja, mycket god! Men det var dags att åka hem. Flygeresan från Skellefteå till Arlanda gick bra men det var sen bekymmrena började. Planet landade 17.30 och vårt tåg söderut från Stockholm C gick 18.25. Vi får tag i vårt bagage och rusar ner mot Arlanda Express tågen och samtidigt som när jag springer ut på perongen så börjat tåget sakta accelerera bort från oss. Arlanda Express tar 20 min till Sthlm C och nästa tåg gick kl. 18.05. Ni kan ju själva göra matten att vårt projekt att ta sig hem såg väldigt dystert ut. Vi tog nästa tåg mot Stockholm och när dörrarna öppnades så stod vi redo som en 100meters löpare står redo i startblocken i en OS-final. Vi sprang, Rebecca sackade efter, jag tog hennes bagage också och vi fortsatte springa. Sprang lite snett och vilse, hamna uppe vid bussterminalen, fortsatte springa och kom in på Centralstationen. Klockan var över avgångstid. Vi såg tåget på "avgångskylten", spår 12. Hittade spår 12 och fortsatte springa. Jag sprang nästan över en tjej som tappade mobilen men de gick bra. Kom fram till perongen och fann att tåget var kvar, det var försenat tack och lov! Jag var riktigt nervös där ett tag men det löste sig.

Nu är jag supertrött efter en mycket lång, hektisk men väldigt rolig helg. Jag vill ägna en lite tackrad åt mina extremt duktiga värdkompisar Peter och Rebecca! Jag kan tänka mig vara värd igen men det är om jag får ha er vid min sida. Ni är grymma och det har verkligen varit roligt att göra detta tillsammans med er, jag uppskattar er jättemycket! Tack!