Mitt liv utifrån ett tangentbords perspektiv

Idag har jag en luffardag. Jag gör verkligen ingenting, jag bara slöar. Det är nästan så att man får dåligt samvete.. Jag har kommit på att jag är en väldigt splittrad människa. En stunden kan man bara älska att inte göra någonting medans man andra stunden kan tycka att det är drygt och vill koma igång. Jag vet inte rikigt vilken sida jag är denna gången. Jag vet att jag måste verkligen ta och vila, återhämta mig, samla kraft. Samtidigt känner jag bara att jag vill komma igång igen med allt. Det är så tråkigt att vara inaktiv, framförallt nu när det händer mycket i kyrkan bland ungdomarna. Jag får ingen riktig ro i mitt inre idag, det retar mig..

Känslan av att vara splittrad är verkligen kass, jag tror nog att det är en av dom sämsta känslorna. Även om det rör sig om så här småsaker så är det endå jobbigt att inte veta hur man känner sig. Det är väl inte mycket man kan göra åt det, utan det brukar mest bara gå över. Ibland undrar jag om det finns en mening till varför man känner sig splittrad, är det någon slags varningssignal eller vad?

Nåväl, oavsett hur jag känner mig så tänker jag vila hela denna dagen också. Jag vet att det behövs trots att de är tråkigt. Hoppas att alla ni andra får en fortsatt fantastikskt aktiv dag med många roliga händelser!