långhelg i jönköping
Jag har varit ledig den gångna helgen, det har faktiskt varit väldigt skönt. Det var längesedan man fick en "vardagsbrytare" eller hur man ska uttrycka sig.
Nåväl, jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det har hänt så mycket i helgen så jag skulle nästan kunna skriva spaltmeter kring händelserna. Får se vad som kommer med och inte kommer med, jag låter spontaniteten leda mina fingrar.
Man kan säga att helgen började med att Wilmer Larsson friserade till sitt exremt ovårdade hår. Jag har inte klippt mig sen maj -07 så jag har kört vildvuxna stilen men nu vart de dags. Jag behöll ungefär samma frisyr men kapa av kanske en 5 cm på längden och klippte ur det lite. För första gången i mitt liv nästan känner jag mig tillfreds med håret efter frisörbesök. Normalt tar det en vecka för mig att vänja mig men inte denna gången.
Innan det bar av till jönköping så hann jag med att träffa basgruppen från livskraft och hänga med dom till lager. Jag satt bara av tiden där, orkade verkligen inte varken kolla eller shoppa. Men efter det blev det jönköping för att träffa Peter, Jocke, Emmeli och Rebecca. Fredagkvällen blev mest häng och snack kombinerat med ett parti texas hold'em som jag tog hem i en headsup med Emmeli. Äntligen fick jag vinna över henne! Lördagen innehöll samma gäng och vi startade med en fika på Johans café där vi satt många timmar och snackade. Sen gjorde vi en taktisk splittring i gruppen, killarna gick iväg för sig och tjejerna för sig. För mig blev detta en ekonomisk katastrof eftersom det då blev ett intersport besök och väl där införskaffa jag mig ett par nya skidglasögon med "vitt glas", svingoa! Jag är så sjukt nöjd! Kvällen blev en gigogigantisk middag på Jensens Böfhus där jag och Peter tog varsin "all you can eat barbeque ribs" medans dom andra tog lite mindre portioner. Det bästa med Jensens är att man får lov att beställa in hur mycket extra potatis och sås man vill utan att det kostar extra. Den kombinationen med barbequeribs är inte nyttig. Alla käkade verkligen kopiösa mängder men det var svingott! Jag kommer åka dit snart igen och unna mig en middag, jag blir grymt sugen bara av att skriva om det. Efter middagen så lämna Rebecca oss medans vi andra drog hem till Peter och spela texas hold'em. Världens roligaste sak hände då, vi satt och spelade, vi tre killar och Emmeli. Det går lite halvkasst och för Emmeli gick det helt okej som vanligt, Jocke som va dealer ser då att där ligger fyra kort hos Emmeli och ingen av oss kom på vart dom kom ifrån, vi är ju supersnabba på att anklaga Emmeli för fusk (det råkade till och med vara ett spader ess) och säger att sånt är oacceptabelt och driver på en del medvetna om att Emmeli såklart inte fuskat. Men från ingenstans så händer det att Emmeli börjar gråta ungefär som en femåring när man skulle anklaga en sån för fusk. Vi alla frös till is och chocken låg i luften, Jocke var snabb med en tröstande omfamning. Det var ju inte så farligt, Emmeli sa själv att hon inte förstod riktigt varför hon grät för hon visste innerst inne att vi skämta ju bara. Men det va verkligen så otroligt roligt så jag kunde nog inte sluta skratta. Tro nu för allt i världen att jag är en sån sadist som njuter när andra är ledsna för det är jag inte. Men situationen var sådan att skrattet var tillåtet.
Jag och Peter fick en total urflippning sen på natten där vid 02.30 tiden. Vi började spontanringa folk i vår telefonbok för att kolla hur många som sov med mobilen igång. Nästan alla sover med mobilen igång, inte många svara dock. Vi lyckades få ett samtal med tmu-Eva som svarade med en klarvaken röst efter tre signaler. Värre var det med Jenny "den tjoande lärkan" Nilsson som vi var tvugna att ringa säkert sju gånger innan hon svarade och när hon väl gjorde det var lät hon bajstrött i telefonen. Vi lyckades hålla henne vid liv i telefonsamtalet i hela 35min!! Sjukt! Jenny, varför la du inte bara på luren och stängde av telefonen? Rebecca fick ett samtal sen också, då hade klockan hunnit bli 03.30. Roligt var när hon svarade att hon trodde att vi ringde henne för att tala om att vi var magsjuka och låg och spydde. Låt säga att vi var magsjuka och spydde mitt i natten en lördag, varför skulle vi då ringa Rebecca? Jag fattar inte de riktigt....
Nu är det söndagnatt och jag har kommit hem till Ulricehamn. Sitter och kollar på Super Bowl. Vet inte om jag orkar se hela, den varar till 04.30. Är trots allt ganska trött efter helgens alla bravader. Nä, godnatt mina kära läsare och vänner!
Nåväl, jag vet inte riktigt var jag ska börja. Det har hänt så mycket i helgen så jag skulle nästan kunna skriva spaltmeter kring händelserna. Får se vad som kommer med och inte kommer med, jag låter spontaniteten leda mina fingrar.
Man kan säga att helgen började med att Wilmer Larsson friserade till sitt exremt ovårdade hår. Jag har inte klippt mig sen maj -07 så jag har kört vildvuxna stilen men nu vart de dags. Jag behöll ungefär samma frisyr men kapa av kanske en 5 cm på längden och klippte ur det lite. För första gången i mitt liv nästan känner jag mig tillfreds med håret efter frisörbesök. Normalt tar det en vecka för mig att vänja mig men inte denna gången.
Innan det bar av till jönköping så hann jag med att träffa basgruppen från livskraft och hänga med dom till lager. Jag satt bara av tiden där, orkade verkligen inte varken kolla eller shoppa. Men efter det blev det jönköping för att träffa Peter, Jocke, Emmeli och Rebecca. Fredagkvällen blev mest häng och snack kombinerat med ett parti texas hold'em som jag tog hem i en headsup med Emmeli. Äntligen fick jag vinna över henne! Lördagen innehöll samma gäng och vi startade med en fika på Johans café där vi satt många timmar och snackade. Sen gjorde vi en taktisk splittring i gruppen, killarna gick iväg för sig och tjejerna för sig. För mig blev detta en ekonomisk katastrof eftersom det då blev ett intersport besök och väl där införskaffa jag mig ett par nya skidglasögon med "vitt glas", svingoa! Jag är så sjukt nöjd! Kvällen blev en gigogigantisk middag på Jensens Böfhus där jag och Peter tog varsin "all you can eat barbeque ribs" medans dom andra tog lite mindre portioner. Det bästa med Jensens är att man får lov att beställa in hur mycket extra potatis och sås man vill utan att det kostar extra. Den kombinationen med barbequeribs är inte nyttig. Alla käkade verkligen kopiösa mängder men det var svingott! Jag kommer åka dit snart igen och unna mig en middag, jag blir grymt sugen bara av att skriva om det. Efter middagen så lämna Rebecca oss medans vi andra drog hem till Peter och spela texas hold'em. Världens roligaste sak hände då, vi satt och spelade, vi tre killar och Emmeli. Det går lite halvkasst och för Emmeli gick det helt okej som vanligt, Jocke som va dealer ser då att där ligger fyra kort hos Emmeli och ingen av oss kom på vart dom kom ifrån, vi är ju supersnabba på att anklaga Emmeli för fusk (det råkade till och med vara ett spader ess) och säger att sånt är oacceptabelt och driver på en del medvetna om att Emmeli såklart inte fuskat. Men från ingenstans så händer det att Emmeli börjar gråta ungefär som en femåring när man skulle anklaga en sån för fusk. Vi alla frös till is och chocken låg i luften, Jocke var snabb med en tröstande omfamning. Det var ju inte så farligt, Emmeli sa själv att hon inte förstod riktigt varför hon grät för hon visste innerst inne att vi skämta ju bara. Men det va verkligen så otroligt roligt så jag kunde nog inte sluta skratta. Tro nu för allt i världen att jag är en sån sadist som njuter när andra är ledsna för det är jag inte. Men situationen var sådan att skrattet var tillåtet.
Jag och Peter fick en total urflippning sen på natten där vid 02.30 tiden. Vi började spontanringa folk i vår telefonbok för att kolla hur många som sov med mobilen igång. Nästan alla sover med mobilen igång, inte många svara dock. Vi lyckades få ett samtal med tmu-Eva som svarade med en klarvaken röst efter tre signaler. Värre var det med Jenny "den tjoande lärkan" Nilsson som vi var tvugna att ringa säkert sju gånger innan hon svarade och när hon väl gjorde det var lät hon bajstrött i telefonen. Vi lyckades hålla henne vid liv i telefonsamtalet i hela 35min!! Sjukt! Jenny, varför la du inte bara på luren och stängde av telefonen? Rebecca fick ett samtal sen också, då hade klockan hunnit bli 03.30. Roligt var när hon svarade att hon trodde att vi ringde henne för att tala om att vi var magsjuka och låg och spydde. Låt säga att vi var magsjuka och spydde mitt i natten en lördag, varför skulle vi då ringa Rebecca? Jag fattar inte de riktigt....
Nu är det söndagnatt och jag har kommit hem till Ulricehamn. Sitter och kollar på Super Bowl. Vet inte om jag orkar se hela, den varar till 04.30. Är trots allt ganska trött efter helgens alla bravader. Nä, godnatt mina kära läsare och vänner!
Kommentarer
Trackback