Mitt liv utifrån ett tangentbords perspektiv

Har haft en go dag idag. Pratade med Annelie för första gången på  jag vet inte hur länge. Väldigt trevligt. Typiskt mig så slöar jag till det alledeles för mycket. När dagen började var jag helt ostressad och hade gott om tid till att fixa allt jag skulle göra, sluta det så? Nej, så klart inte. Istället för att fixa konfirmationsundervisningen, ungdomssamlingen (fika, film, andakt) så fastnade jag på msn. Först snack med Annelie sen min syster angående telefonabonemang. När jag såg att klockan sen runnit iväg till ca. 14.30 så insåg jag min enorma stress att fixa alla "to do" saker, jag hade 1,5h på mig. Det hela slutade lyckligt, med dock ej smärtfritt tack vare oordning på videomix. Jag behövde hyra en film till kvällens ungdomssamling. Jag kör ner till videomix, springer som tur på Christer Andersson som är ungdomsansvarig i Svenska Kyrkan här i stan, han tipsar mig om en bra film med bra budskap, pay it forward tror jag den hette. Men såklart står den inte på sin plats, jag letar och letar, frågar personlen som inte hjälper mig att hitta den. Det går 20min och mitt tålamod tar slut så jag hyrde Remeber the Titans istället. Den funkade faktiskt väldigt bra! Mycket bra budskap i den, jag satt med en klump i halsen nästan hela filmen. Va till och med nära på att fälla en tår eller två men jag höll inne.

För att förklara min rubrik. När filmen va slut i kyrkan så gick dom flesta hem. Några stanna kvar och starta ett South Park avsnitt som jag hade på min dator. Så klart råkade det va en avsnitt som handlade om sexuellt utnyttjande av små barn och för att göra saken värre så satt Elin och Jenny (kamratstödjarna i Ulricehamn) kvar i soffan och då haglade: OWH (OHelgadeWilmer) kombinerat med stäng av den tecknade porrfilmen. Typiskt min tur, varför va just de avsnittet tvunget att dyka upp av alla? Detta kommer förfölja mig länge, väldigt länge...

(första halvan av avsnittet var iofs grymt roligt, så nu när jag är hemma och ingen ser ska jag se resten)


Peace Out!